Riksbankens prognos

Riksbanken pekar på att den nu låga räntan bidrar till högre efterfrågan i hela ekonomin då ”pengar blir billigare” och detta leder till att inflationen stiger.

Stig Björne

Man bedömer att räntan leder till högre inflation och att inflationsförväntningarna förblir förankrade runt 2 procent genom att man sänder en tydlig signal om hur penningpolitiken kommer att se ut den närmaste tiden. KPIF-inflationen (KPI rensat för ränteförändringar) bedöms nå 2 procent i början av 2016. Man tror att det inte förrän i slutet av 2015 kommer vara nödvändigt att höja reporäntan. I slutet av 2017 väntas reporäntan uppgå till drygt 2 procent. Man pekar på att detta i ett historiskt perspektiv är en låg ränta.

Ett problem som Riksbanken ser – och som man nu mer eller mindre – överlämnar till Regeringen är den höga skuldsättningen i Sverige. Att sänka räntan lär i sig knappast bidra till att minska den heller. Riksbanken säger att; ”Med en ännu lägre ränta förstärks denna utveckling, vilket ökar riskerna för att ekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Med en låg ränta länge brådskar det för andra politikområden att hantera riskerna med hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden.  Det man egentligen säger är att någon måste göra något och det snabbt. Hade det inte varit valår hade det säkert gått fortare med åtgärder. Vem törs röra ränteavdragen 2014?

Stig Björne

Riksbankens prognoser

I samband med att Riksbanken publicerar sitt räntebeslut så presenterar man också den senaste prognosen över utvecklingen på arbetsmarknaden, BNP och inflationen mätt som KPI.

Stig Björne

Noterbart är att man bedömer arbetslösheten falla relativt kraftigt, från dagens höga 8 procent till 6,7 procent i genomsnitt under 2016. Man prognostiserar också att KPI (inflationen) kommer då ha stigit till 3,2 procent och KPIF (samma mått minus förändringar av räntan) till 2 procent. BNP bedöms öka relativt kraftigt under prognosperioden 2,7 procent 2014, 3,2 procent 2015 och 2,8 procent 2016. Summa summarum tror man alltså på ett par år av en riktigt positiv utveckling.

Sammantaget får man säga att det ser ganska bra ut.

Stig Björne 

Dags för nytt räntebesked

I veckan så kommer Riksbanken med sitt besked om en eventuell förändring av reporäntan bland annat. Det senaste beskedet kom i juli och då lämnades räntan oförändrad.

Stig Björne

Riksbanken sade då att den svenska ekonomin var på väg att återhämta sig och att inflationen väntas vara låg under ännu en tid.

 ”För att ge draghjälp åt svensk ekonomi och för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent behöver reporäntan vara fortsatt låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 1 procent. Först under andra halvåret 2014 väntas reporäntan långsamt höjas, vilket är samma bedömning som tidigare”.

Inflationen – att hålla den runt två procent är ju Riksbankens främsta mål – bedömdes vara fortsatt låg och ligga kvar runt en procent under 2013. Man bedömde då att en förbättrad konjunktur för att importpriserna ökar och så även arbetskostnaderna samtidigt som företagen kan höja sina priser mer. Riksbanken tror därför att inflationen väntas nå 2 procent under 2015. Man tror också att en lägre reporänta skulle kunna leda till att inflationen når målet något tidigare (vilket man uppenbarligen inte upplever som något positivt).

På torsdag den 5 september presenteras en troligen oförändrad räntenivå.

Stig Björne