Arbetsförmedlingens prognos 2015-2016

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har presenterat sin prognos för de närmaste två åren av utvecklingen på arbetsmarknaden. AF bedömer att sysselsättningen fortsätter att öka om än i något långsammare takt än det senaste året (då var ökningen ca 100 000 på ett år).

Stig Björne

Nu tror man att sysselsättningen totalt sett kommer att öka med 100 000 på t vå år, 2015 och 2016. Sysselsättningen ökar med 46 000 år 2015 och 59 000 år 2016. Man tror att många av de nya jobben kommer inom den offentliga sektorn. Man tror att arbetslösheten minskar till 7,7 procent till 2016.

Prognosen bygger bland annat på intervjuer som Arbetsförmedlingen gjort med 10 000 privata arbetsgivare samt med verksamheter i samtliga kommuner och landsting.

I analysen kan man se att arbetsgivarna ser positivt på de kommande åren, även om framtidstron dämpats något sedan i våras. Samtidigt är de offentliga arbetsgivarna mer optimistiska än tidigare och tror på fler anställda. De offentliga arbetsgivarna har dock blivit allt mer bekymrade över den knappa tillgången på utbildad arbetskraft (bland annat läkare och sjuksköterskor).

Hela landet gagnas av utvecklingen men det är (som vanligt kan man nästan säga) de tre storstadsregionerna, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län som får den bästa utvecklingen. Även länen utanför storstadsregionerna gynnas av att de nya jobben främst kommer inom offentliga sektorn. Det är emellertid ett ökande problem att arbetskraftsutbudet utvecklas svagt i allt fler kommuner utanför de tre storstadsregionerna. Detta kommer att försvåra rekrytering och framtida sysselsättningsökningar i dessa delar av landet.

Grupper med svag ställning på arbetsmarknaden fortsätter att öka, från cirka 65 procent 2014 till närmare 75 procent 2016 (det är anmärkningsvärt höga tal, tre av fyra har en svag ställning på arbetsmarknaden). Enligt AF är en orsak är att det sker ett stort tillskott av utrikes födda i arbetskraften och att det på lite längre sikt innebär att det ger ett tillskott till arbetskraften som är nödvändigt för att kunna öka sysselsättningen.

  • Tillväxten drivs främst av privat konsumtion men övriga tillväxtkomponenter (exporten bland annat) ökar i betydelse under framför allt senare delen av 2015 och under 2016.
  • Den ekonomiska tillväxten för 2015 har skruvats ner till något under konsensus. BNP-tillväxten bedöms till 2,0 procent 2014, till 2,3 procent 2015 och till 2,8 procent 2016.
  • Stark ökning av arbetskraften – tillskott på 94 000 personer på två år genom hög nettoinvandring (16-64 år).
  • Hela arbetskraftens ökning sker bland utrikes födda och nästan hela sysselsättningsökningen på 105 000 sker bland utrikes födda (16-64 år).
  • Jobben tillkommer främst inom tjänstesektorerna varav offentliga tjänster står för den största delen.
  • Det tillkommer även många jobb inom de delar av privat tjänstesektor som främst är beroende av hushållens konsumtion, såsom handel samt hotell och restaurang. Jobben växer även inom transportområdet.
  • Sysselsättningen inom industrin och inom mer företagsnära tjänster utvecklas svagare än väntat 2014, men utvecklingen stärks framför allt under 2016.
  • Arbetslöshetens nedgång hålls tillbaka av ett stort tillskott i arbetskraftsutbudet.
  • Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska, men ungdomar med bristfällig utbildning får fortsatt svårt att finna arbete.
  • Vid slutet av 2016 når andelen inskrivna arbetslösa inom grupper med svag ställning på arbetsmarknaden 75 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. (Med svag ställning menas arbetslösa utomeuropeiskt födda, arbetslösa 55-64 år, arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning).
  • I oktober 2014 fanns 50 000 inskrivna arbetslösa med en utbildningsnivå lägre än grundskola och 62 000 personer med en utbildningsnivå som motsvarar grundskola. Två tredjedelar av dessa arbetslösa är i åldrar under 45 år.
  • Generationsväxlingen i kombination med minskad befolkning i arbetsföra åldrar försvårar rekryteringarna i allt högre grad i mindre kommuner.
  • De tre storstadsregionerna Stockholms, Västra Götalands och Skåne län bedöms nå en fortsatt stark jobbtillväxt till slutet av år 2015. Sysselsättningen väntas även uppvisa en god utveckling i Uppsala, Halland, Östergötland och Örebro.
  • Bristen på efterfrågad arbetskraft inom privata näringslivet förblir låg även om den ökar något 2016.

Stig Björne

Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten minskar

Arbetsförmedlingen

Svensk arbetsmarknad ser ut att ljusna något. Antalet arbetslösa (enligt AF:s sätt att räkna, inskrivna på arbetsförmedlingen 16-64 år) minskar något och trenden slår igenom i hela riket. Under november 2014 var 374 000 personer arbetslösa och det är en minskning med ca 28 000 personer på ett års sikt. Det motsvarar ett arbetslöshetstal om 7,9 procent vilket är en minskning från 8,5 procent för ett år sedan.

Stig Björne

Man ska beakta att storleken på arbetslösheten har ett nära samband med utvecklingen av arbetskraften. Om arbetskraften ökar och jobben inte ökar i samma takt så ökar arbetslösheten. Om arbetskraften minskar – ja då minskar också arbetslösheten om antalet jobb ökar. Man ska alltså inte stirra sig blind på arbetslösheten utan sysselsättningen är en viktigare faktor.

Även ungdomsarbetslösheten minskar, från 93 000 för ett år sedan till drygt 80 000 i november i år (18-24 år) det motsvarar knappt 15 procent. Arbetslösheten minskar nu även bland dem med längre inskrivningstider. Under november skrev 26 000 personer in sig som öppet arbetslösa vilket är något färre än för ett år sedan. Även antalet varsel har minskat. Det som gör att arbetslösheten fortsatt är hög är att arbetskraften fortsätter öka kraftigt.

  • 7,9 procent var inskrivna som arbetslösa (8,5)*
  • 14,7procent av ungdomar 18-24 år var inskrivna som arbetslösa (17,2)**
  • Antal inskrivna arbetslösa uppgick till 374 544 personer (402 013)
  • 37 665 personer fick arbete (43 554)
  • 25 655 personer anmälde sig som nya öppet arbetslösa (27  200)
  • 3 883 personer varslades om uppsägning (5 466)

2013 inom parentes.

Stig Björne

Osäkert läge på arbetsmarknaden

Den senaste Arbetskraftsundersökningen visar att sysselsättningen fortsätter att öka (även om utvecklingen haltade förra månaden). Man ska beakta att AKU är en enkätundersökning och ingen absolut siffra.

Stig Björne

Oavsett, antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var ca 4 790 000 i november 2014, icke säsongrensat, och det är en uppgång med ca 80 000 personeren på ett års sikt. Antalet arbetslösa var 380 000 vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,4 procent. Arbetskraften fortsätter att öka och nu uppgår den till 5,17 miljoner personer och ökningen sedan förra året är 79 000 personer. Ökningen av arbetskraften är alltså lika stor som ökningen av sysselsättningen. Ökningen av sysselsättningen var störst bland utrikes födda,  ca 66 000 personer.

Antalet anställda var 4 292 000 och det är en ökning med ca 75 000 personer på ett år sikt. Antalet anställda män var 2 167 000, en ökning med 50 000 och antalet anställda kvinnor var 2 125 000.

Det totala antalet arbetade timmar i november 2014 uppgick i genomsnitt till 161,8 miljoner per vecka. Med hänsyn tagen till kalendern är det en ökning med 2,2 procent jämfört med november 2013. I november 2014 uppgick antalet arbetslösa (säsongsrensat och utjämnat) till 410 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,9 procent. Bland ungdomar i åldern 15-24 år var arbetslöshetstalet 23,0 procent i november 2014.

Stig Björne

Fortsatt stark detaljhandel

Den svenska detaljhandeln fortsätter att gå starkt påeldad av lägre räntor och goda reallöneökningar. I löpande priser (alltså utan hänsyn till värdet av en krona) så omsättningen i den totala detaljhandeln med 5,1 procent på ett års sikt (oktober-oktober).

Stig Björne

Dagligvarorna ökade med 4,9 procent medan sällanköp ökade med 5,2 procent. Mätt som försäljningsvolym var ökningen 4,5 procent i oktober jämfört med samma månad 2013 och där stod dagligvaror för 2,2 procent och sällanköp för hela 6,6 procent (kalenderkorrigerat).

Sett till den senaste tremånadersperioden (augusti-oktober) ökade försäljningsvolymen med 1,4 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod (maj-juli).

HUI Research som ligger bakom statistiken pekar på att utvecklingen är oväntat stark (även oktober 2013 var en stark månad vilket gör ökningen ”större”). De flesta delbranscherna visade tillväxt.

Elektronikbranschen var den som gick bäst och ökningen var hela 11 procent jämfört med oktober 2013. Även möbel- och hemidredningsbranschen gick bra.

Konjunkturinstitutets Barometerindikator mäter attityden till hur konsumenterna och handlarna ser på utvecklingen. Och optimismen har minskat och en bidragande faktor är ovissheten vad gäller hur regeringens budget kommer att påverka konsumenternas plånböcker, samtidigt som nollräntan indikerar att svensk ekonomi inte mår helt bra. 2014 så långt, januari till oktober, så har detaljhandeln ökat med 3,3 procent.

Utvecklingen 2013 – 2014

Löpande priser

Fasta priser, kalenderkorrigerade

Prisförändring

Kalendereffekt[3]

Okt%

95% Konf.-Int.[1]

2014%[2]

Okt%

2014%[2]

Okt%

Okt%

Dagligvaror

4,9

±1,0

2,2

2,2

1,5

1,3

1,4

Sällanköpsvaror

5,2

±1,1

4,3

6,6

5,7

-1,8

0,5

Total detaljhandel

5,1

±0,7

3,3

4,5

3,7

-0,4

0,9

Stig Björne

Fortsatt stark befolkningsutveckling

De första tre kvartalen fortsätter befolkningen i Sverige att öka kraftigt. Befolkningsökningen uppgår till knappt 84 000 personer till och med 30 september 2014. Sett till de olika befolkningskomponenterna så står födelseöverskottet (födda-döda) för knappt 23 000 och nettoinvandringen för knappt 60 000 personer.

Stig Björne

Totalt uppgår befolkningen till 9 728 000 personer. Sverige kommer att nå ett befolkningstal om 10 miljoner om två till tre år om befolkningsökningen fortsätter i samma takt.

Stockholms län har nu en folkmängd om när 2,2 miljoner där Stockholms stad står för 910 000 av dessa invånare. Uppsala kommun har 207 000 invånare, Göteborgs stad 540 000 och Malmö 317 000. De är de fyra ”storstäderna” i Sverige.

De befolkningsmässigt minsta kommunerna ligger i Västerbotten och minst i Sverige är Bjurholm med drygt 2400 personer följd av Sorsele med 2600, Dorotea med 2770 personer och Åsele med 2850 personer. Ytterligare småkommuner i Västerbotten är Malå med 3100 personer och Norsjö med 4100. De finns inget län som har så pass många och små (i befolkning räknat) kommuner som just Västerbotten. Man kan undra när man når en kritisk gräns för att kunna ”hålla igång” en kommun med allt det avsnvar som man har för skola, omsorg, välfärd, lokal demokrati etc.

Hela listan till och med det tredje kvartalet 2014

Kommunnamn

Folkmängd

Länsnamn

Riket                                            

9 728 498

Stockholm                                        

2 192 433

Botkyrka

88 778

Danderyd

32 261

Ekerö

26 623

Haninge

82 011

Huddinge

104 154

Järfälla

70 282

Lidingö

45 468

Nacka

95 654

Norrtälje

57 453

Nykvarn

9 703

Nynäshamn

26 966

Salem

16 106

Sigtuna

44 021

Sollentuna

69 183

Solna

74 011

Stockholm

909 976

Sundbyberg

43 763

Södertälje

91 998

Tyresö

45 147

Täby

67 353

Upplands Väsby

41 787

Upplands-Bro

25 230

Vallentuna

31 879

Vaxholm

11 316

Värmdö

40 281

Österåker

41 029

Uppsala                                          

348 679

Enköping

41 032

Heby

13 467

Håbo

20 102

Knivsta

15 999

Tierp

20 183

Uppsala

207 317

Älvkarleby

9 167

Östhammar

21 412

Södermanland                                     

280 066

Eskilstuna

100 744

Flen

16 225

Gnesta

10 482

Katrineholm

33 131

Nyköping

53 478

Oxelösund

11 489

Strängnäs

33 798

Trosa

11 852

Vingåker

8 867

Östergötland                                     

441 218

Boxholm

5 323

Finspång

21 070

Kinda

9 804

Linköping

151 493

Mjölby

26 399

Motala

42 520

Norrköping

134 947

Söderköping

14 313

Vadstena

7 388

Valdemarsvik

7 620

Ydre

3 680

Åtvidaberg

11 419

Ödeshög

5 242

Jönköping                                        

343 578

Aneby

6 405

Eksjö

16 615

Gislaved

28 710

Gnosjö

9 438

Habo

11 098

Jönköping

131 847

Mullsjö

7 088

Nässjö

29 754

Sävsjö

11 067

Tranås

18 434

Vaggeryd

13 207

Vetlanda

26 597

Värnamo

33 318

Kronoberg                                         

188 586

Alvesta

19 482

Lessebo

8 195

Ljungby

27 474

Markaryd

9 529

Tingsryd

12 155

Uppvidinge

9 251

Växjö

86 609

Älmhult

15 891

Kalmar                                            

235 152

Borgholm

10 653

Emmaboda

8 964

Hultsfred

13 702

Högsby

5 757

Kalmar

64 467

Mönsterås

13 083

Mörbylånga

14 491

Nybro

19 653

Oskarshamn

26 258

Torsås

6 913

Vimmerby

15 287

Västervik

35 924

Gotland                                           

57 204

Gotland

57 204

Blekinge                                         

153 841

Karlshamn

31 584

Karlskrona

64 260

Olofström

13 027

Ronneby

28 086

Sölvesborg

16 884

Skåne                                            

1 285 423

Bjuv

14 853

Bromölla

12 296

Burlöv

17 160

Båstad

14 416

Eslöv

32 183

Helsingborg

134 684

Hässleholm

50 517

Höganäs

25 184

Hörby

14 920

Höör

15 750

Klippan

16 729

Kristianstad

81 686

Kävlinge

29 797

Landskrona

43 498

Lomma

22 894

Lund

115 690

Malmö

316 810

Osby

12 776

Perstorp

7 143

Simrishamn

18 897

Sjöbo

18 403

Skurup

15 155

Staffanstorp

22 927

Svalöv

13 508

Svedala

20 151

Tomelilla

12 972

Trelleborg

42 892

Vellinge

34 019

Ystad

28 800

Åstorp

14 994

Ängelholm

40 165

Örkelljunga

9 718

Östra Göinge

13 836

Halland                                          

309 880

Falkenberg

42 310

Halmstad

95 270

Hylte

10 180

Kungsbacka

78 098

Laholm

23 732

Varberg

60 290

Västra Götaland                                  

1 629 392

Ale

28 341

Alingsås

39 114

Bengtsfors

9 503

Bollebygd

8 645

Borås

106 866

Dals-Ed

4 771

Essunga

5 510

Falköping

32 137

Färgelanda

6 487

Grästorp

5 635

Gullspång

5 241

Göteborg

540 132

Götene

13 096

Herrljunga

9 358

Hjo

8 886

Härryda

36 238

Karlsborg

6 797

Kungälv

42 294

Lerum

39 696

Lidköping

38 665

Lilla Edet

12 981

Lysekil

14 314

Mariestad

23 899

Mark

33 846

Mellerud

8 893

Munkedal

10 249

Mölndal

62 718

Orust

15 067

Partille

36 463

Skara

18 743

Skövde

53 000

Sotenäs

8 926

Stenungsund

25 212

Strömstad

12 630

Svenljunga

10 317

Tanum

12 340

Tibro

10 849

Tidaholm

12 657

Tjörn

15 091

Tranemo

11 649

Trollhättan

56 818

Töreboda

9 129

Uddevalla

53 468

Ulricehamn

23 248

Vara

15 642

Vårgårda

11 064

Vänersborg

37 829

Åmål

12 323

Öckerö

12 615

Värmland                                         

274 582

Arvika

25 832

Eda

8 498

Filipstad

10 609

Forshaga

11 387

Grums

8 980

Hagfors

11 940

Hammarö

15 225

Karlstad

88 219

Kil

11 858

Kristinehamn

24 002

Munkfors

3 649

Storfors

4 112

Sunne

13 114

Säffle

15 353

Torsby

12 000

Årjäng

9 804

Örebro                                           

287 489

Askersund

11 101

Degerfors

9 541

Hallsberg

15 310

Hällefors

6 931

Karlskoga

29 955

Kumla

20 994

Laxå

5 660

Lekeberg

7 325

Lindesberg

23 261

Ljusnarsberg

4 893

Nora

10 353

Örebro

142 165

Västmanland                                      

261 230

Arboga

13 617

Fagersta

13 099

Hallstahammar

15 620

Kungsör

8 244

Köping

25 336

Norberg

5 714

Sala

21 863

Skinnskatteberg

4 450

Surahammar

9 919

Västerås

143 368

Dalarna                                          

278 465

Avesta

21 965

Borlänge

50 548

Falun

56 922

Gagnef

9 995

Hedemora

15 101

Leksand

15 261

Ludvika

25 891

Malung-Sälen

9 922

Mora

19 999

Orsa

6 809

Rättvik

10 753

Smedjebacken

10 697

Säter

10 841

Vansbro

6 689

Älvdalen

7 072

Gävleborg                                        

279 680

Bollnäs

26 343

Gävle

98 190

Hofors

9 463

Hudiksvall

36 925

Ljusdal

18 978

Nordanstig

9 500

Ockelbo

5 762

Ovanåker

11 417

Sandviken

37 647

Söderhamn

25 455

Västernorrland                                   

242 972

Härnösand

24 650

Kramfors

18 446

Sollefteå

19 741

Sundsvall

97 347

Timrå

18 041

Ånge

9 524

Örnsköldsvik

55 223

Jämtland                                         

126 604

Berg

7 079

Bräcke

6 512

Härjedalen

10 202

Krokom

14 678

Ragunda

5 422

Strömsund

11 923

Åre

10 448

Östersund

60 340

Västerbotten                                     

262 132

Bjurholm

2 435

Dorotea

2 776

Lycksele

12 226

Malå

3 116

Nordmaling

7 061

Norsjö

4 176

Robertsfors

6 747

Skellefteå

72 098

Sorsele

2 603

Storuman

5 945

Umeå

119 273

Vilhelmina

6 848

Vindeln

5 386

Vännäs

8 598

Åsele

2 844

Norrbotten                                        

249 892

Arjeplog

2 920

Arvidsjaur

6 487

Boden

27 763

Gällivare

18 267

Haparanda

9 807

Jokkmokk

5 060

Kalix

16 314

Kiruna

23 293

Luleå

75 893

Pajala

6 321

Piteå

41 464

Älvsbyn

8 162

Överkalix

3 421

Övertorneå

4 720

Stig Björne

Bostadsbyggandet tar fart

Att det byggts för lite bostäder i Sverige under de senaste 20 åren är ingen nyhet. Sviterna efter den ekonomiska krisen på 1990-talet (och de borttagna subventionerna i kombination med ökade fastighetsskatter) gjorde att de länge var ett starkt begränsat bostadsbyggande.

Stig Björne

Det är under de senaste fem-tio åren som byggandet har ökat och nu de senaste åren har ökningen tagit rejäl fart. Preliminärt påbörjades byggandet av cirka 26 000 lägenheter till och med september 2014. Ökningen i jämförelse med förra året är hela 23 procent (21 000 lägenheter började byggas samma period 2013).

Nybyggnationen fördelat på olika bostadstyper är 5 400 lägenheter i småhus (typ villor) vilket är 16 procent fler jämfört med samma period 2013. I flerbostadshus påbörjades totalt 20 500 vilket är en ökning med 25 procent eller 4 100 lägenheter jämfört med 2013. Ombyggnad av flerbostadshus uppgick till 1 800 nya lägenheter under perioden.

Storstadsområden

Alla lägenheter jan-sep

Därav småhus jan-sep

Därav flerbostadshus jan-sep

Län

2013

2014

2013

2014

2013

2014

Hela riket

21 067

21 404

4 667

4 455

16 400

16 949

Storstadsområdena

11 890

12 056

2 195

2 142

9 695

9 914

Stor-Stockholm

8 460

8 182

1 387

1 334

7 073

6 848

Stockholm

4 205

2 540

133

252

4 072

2 288

Stor-Göteborg

2 221

2 616

555

528

1 666

2 088

Göteborg

1 120

1 731

153

162

967

1 569

Stor-Malmö

1 209

1 258

253

280

956

978

Malmö

731

491

43

62

688

429

Riket i övrigt

9 177

9 348

2 472

2 313

6 705

7 035

Stockholms

8 460

8 182

1 387

1 334

7 073

6 848

Uppsala

1 490

1 707

203

113

1 287

1 594

Södermanlands

408

510

93

110

315

400

Östergötlands

746

1 373

225

330

521

1 043

Jönköpings

347

217

122

93

225

124

Kronobergs

404

412

106

175

298

237

Kalmar

295

190

82

92

213

98

Gotlands

87

128

31

18

56

110

Blekinge

130

27

35

27

95

Skåne

2 231

2 006

606

484

1 625

1 522

Hallands

573

469

196

189

377

280

Västra Götalands

3 114

3 408

858

764

2 256

2 644

Värmlands

135

167

87

61

48

106

Örebro

618

320

144

101

474

219

Västmanlands

440

420

91

84

349

336

Dalarnas

202

132

57

86

145

46

Gävleborgs

114

181

61

49

53

132

Västernorrlands

35

246

35

54

192

Jämtlands

119

78

63

30

56

48

Västerbottens

692

785

100

141

592

644

Norrbottens

427

446

85

120

342

326

Stig Björne

Simrishamns kommun – Årets nyföretagarkommun 2014

Nyföretagarcentrum och Visma (ekonomiföretag) delar ut ett årligt pris till den kommun som anses ha det mest framgångsrika arbetet med att bidra till att starta nya företag samt bygger på statistik över antalet nya företag per tusen invånare under perioden 1 januari 2013 till 30 juni 2014. Då får man med företagen med brutet räkenskapsår också (18 månader mäts). Därefter fick de åtta nominerade kommunerna beskriva de insatser som gjorts för att stimulera nyföretagandet på orten.

Vinnare av tävlingen blev Simrishamns kommun på Österlen i Skåne. I sin motivering tar juryn bland annat fasta på hur Simrishamn samarbetar med driftiga nätverk för att utveckla en redan stark tradition av nyföretagande. Man motiverar priset enligt nedan.

Simrishamns kommun har framgångsrikt utvecklat den tradition av nyföretagande som finns på Österlen. Kommunen driver ett påfallande konkret arbete med näringslivsfrågor i nära samverkan med bland annat NyföretagarCentrum och Ung Företagsamhet. Det är nyckeln till många nystartade företags framgångar i ett både köns- och åldersmässigt diversifierat näringsliv.”

Tidigare vinnare
Priset ”Årets nyföretagarkommun” delades i år ut för tionde gången. Tidigare vinnare har varit Strängnäs 2005, Helsingborg 2006, Gnosjö 2007, Norrtälje 2008, Åre och Strömstad (delade vinnare 2009), Enköping 2010, Vara 2011, Sigtuna 2012 och Uppvidinge 2013.

Stig Björne

Bra start på mandatperioden – Arbetslösheten minskar

Som av en händelse presenteras den senaste AKU samtidigt som budgetpropositionen för 2015. Och trenden för sysselsättningen (vilket är en av de faktorer som påverkar statens inkomster mest) är fortsatt stigande.

Stig Björne

I september uppgick antalet sysselsatta till 4 810 000 personer i åldern 15-74 år. Det är en kraftig ökning från september förra året – inte mindre än 101 000 personer fler var sysselsatta (icke säsongsrensat).

Arbetslösheten var 7,2 procent vilket motsvarar 27 000 personer färre.  Anledningen till att arbetslösheten inte faller mer är att även arbetskraften fortsätter att öka, ökningen på ett års sikt var 91 000 personer (nettoökningen blir alltså bara 10 000 personer). Även säsongrensade och utjämnade data visar på en stor ökning av antalet sysselsatta. Även antalet ökade, med 1,5 procent, och uppgick till knappt 164 miljoner per vecka.

Bland ungdomar i åldern 15-24 år var 138 000 arbetslösa och av dessa var 59 000 heltidsstuderande. Andelen arbetslösa ungdomar var 22,2 procent av arbetskraften.

SCB redovisar också mätningar för personer mellan 20-64 år (vilket man gjorde förr i världen och som egentligen är ett mer relevant mått då i stort sett alla går på gymnasiet och de som är över 65 som regel har gått i pension). Andelen sysselsatta med detta mått var drygt 80 procent.

Arbetslösheten bland personer i åldern 20-64 år var 6,6 procent enligt icke säsongrensade data. För kvinnorna låg den på 6,2 procent, en minskning med 1,2 procentenheter, och för männen på 6,9 procent.

Återstår att se hur länge sysselsättningsökningen håller i sig givet hur stökigt det är internationellt och att den svenska exporten inte har riktigt återhämtat sig. Avgörande framåt (precis som det varit de senaste åren) är hur konsumtionen ser ut och om bostadsbyggandet fortsätter vara högt.

Ett kraftigt börsfall parat med fallande fastighetspriser som få tillväxten (och sysselsättningen) att minska, troligten rätt kraftigt då hushållens skulle strama och och bostadsbyggande minska.

Stig Björne

Småföretagens tillväxthinder

Tillväxtverket har presenterat sin undersökning ”Företagens villkor och verklighet”. Undersökningen är troligen den största av små- och medelstora företag i Sverige och omfattar inte mindre än 16 000 företag.

Syftet med undersökningen är att ge kunskap om hur företagen ser på sin egen verksamhet och inte minst ”villkoren och verkligheten” som man befinner sig i som skapar förutsättningarna att driva företag i Sverige. Den senaste undersökningen gjordes 2011.

Undersökningen visar att 70 procent av företagen säger att de vill växa och det är något färre än 2011. Störst hinder för att växa är de större småföretagen med 10-49 anställda, det vill säga ofta företag som ligger på ett slags tröskel där det är påfrestande att ta steget till att bli större.

Enligt företagen själva upplever man att man hamnar i kläm och upplever hinder som till exempel krångliga regler och utökat personalansvar. Förmågan till förnyelse verkar dock god. Knappt  hälften av de små och medelstora företagen uppger att de har utvecklat och sålt nya eller väsentligt förbättrade varor och tjänster de senaste tre åren.

Hela rapporten går att ladda ned på www.tillvaxtverket.se

Stig Björne

Ovanlig kritik från myndigheten ”Finanspolitiska rådet”

Finanspolitiska rådet är en av statens myndigheter. Enligt myndigheten själv är ”… uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik”. Och nu har man gått ut ovanligt hårt mot den nya regeringens bild av det ekonomiska läget bland annat.

Stig Björne

Finanspolitiska rådet känner sig föranledda att kommentera Magdalena Anderssons uttalanden om den svenska ekonomin. Man säger att

”Finansministern presenterade i måndags regeringens syn på det ekonomiska läget, de offentliga finanserna och överskottsmålet. Med anledning av det vill Finanspolitiska rådet ge sin syn på de offentliga finanserna och överskottsmålet.”

Det man säger är att Alliansen har fört en finanspolitik som i ”huvudsak har varit välbalanserad”. Man fortsätter med att lyfta att nuvarande underskott i statsbudgeten inte utgör något hot långsiktigt. Man menar – framför allt relativt andra länder – att de offentliga finanserna är i gott skick. Man tycks vända sig mot formuleringen som den nya finansministern använde att ”det är tomt i ladorna”. Rådet skriver att ”det är inte tomt i ladorna” med en klar passning.

Rådet uppfattar Anderssons uttalanden som att man är på väg att överge överskottsmålet med en procents överskott i ett normalt konjunkturläge. Man säger att det inte är motiverat att skjuta målet framåt och säger att ”En planering som innebär att det finansiella sparandet klart understiger en procent vid ett balanserat konjunkturläge innebär ett brott mot det finanspolitiska ramverket” och forsätter ”Att nu ytterligare försena återgången utan stabiliseringspolitiska motiv skadar finanspolitikens trovärdighet”.

Det är alltså ord och inga visor från det finanspolitiska rådet som riktar sig mot den nya finansministern. När Lars Calmfors var ordförande för nämnda råd kritiserades också Anders Borg. Så kritik är inget nytt men den är nog ovanligt tydlig.

Ladda ner PDF

Stig Björne

Svenskt Näringsliv om arbetslösheten ur ett längre perspektiv

Svenskt Näringslivs har presenterat en rapport ”Den verkliga
arbetslöshetens utveckling sedan 1996″ som handlar om den ”dolda” arbetslösheten. Egentligen handlar det om det borgarna kallade för ”utanförskapet” det vill säga att inkludera mer eller mindre alla utanför arbetsmarknaden i arbetslöshetsstatistiken. Framför allt handlar det om att räkna in förtidspensionärer.

Stig Björne

Rapporten från Svenskt Näringsliv pekar på att trots folkhälsan inte tycks ha försämrats ökade förtidspensioner och långtidssjukskrivningar dramatiskt i samband med 90-talets finanskris.

Genomgången inleds i mitten av 1990-talet då Sverige gick från mer eller mindre full sysselsättning till en mycket lång och utdragen lågkonjunktur där arbetslösheten ökade till 10-15 procent på ett par år.

Under perioder då många har beviljats förtidspension har förtidspensionärerna haft bättre hälsa och när färre har beviljats förtidspension har de haft sämre hälsa. Dold arbetslöshet inkluderar arbetsmarknadspolitiska jobbprogram, förtidspensionerade över historiska nivåer och långtidssjukskrivna över historiska nivåer.

Arbetslösa studenter räknas in i officiell arbetslöshet enligt den nya praxis som infördes 2007. Den verkliga arbetslösheten lägger samman officiell och dold arbetslöshet.

Den officiella arbetslösheten föll tillbaka under slutet av 90-talet medan den dolda arbetslösheten (enligt definitionen ovan) ökade från 1996 till mitten på 00-talet för att sedan åter igen minska. Den verkliga (troligen det som mäts i AKU) arbetslösheten nådde sin topp i mitten på 00-talet och har sedan dess fallit tillbaka, med undantag för en tillfällig uppgång under första året efter finanskrisen.

2011 inträffade en viktig trendförändring. Innan dess hade den verkliga arbetslösheten utvecklats på samma sätt som den officiella arbetslösheten. Efter 2011 har den officiella arbetslösheten stigit medan den verkliga arbetslösheten har sjunkit. Den verkliga arbetslösheten nådde sin lägsta nivå under 2013.

Vad är det man säger då? Ja, i princip att utanförskapet skulle ha minskat fram till 2013. Rapporten är ju gjord av Svenskt Näringsliv vilket man bör beakta när man läser den. Men det är en intressant ingång på att mäta det man menar är den totala arbetslösheten.

Rapporten från Svenskt Näringsliv

Stig Björne

Global Entrepreneurship Monitor: Fler blir entreprenörer i Sverige

Allt fler svenskar blir entreprenörer visar en studie som kallas Global Entrepreneurship Monitor. Studien visar bland annat att andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenör­skap nästan dubblats mellan 2007 och 2013, från 4,2 procent av befolkningen till 8,3 procent år 2013. Ökningen är störst bland de undersökta länderna som definieras som ”innovationsdrivna”.

Stig Björne

För Sveriges del är detta den femte nationella GEM-rapporten ”Global Entrepreneurship Monitor” som mäter individers attityder, aktiviteter och ambi­tioner avseende entreprenörskap runtom i världen. Sedan den första undersökningen som 1999 omfattade 10 länder har studien vuxit till att 2013 omfatta 70 länder med 197 000 respondenter och representerar idag 75 procent av världens befolk­ning och 90 procent av världens BNP.

Detta gör GEM till den största pågående studien av entreprenörskap och entreprenöriell dynamik i världen. Studien visar bland annat nedanstående.

  • Kvinnors företagande ökar betydligt snabbare än männens.
  • Nya och unga svenska företag har en jämförelse­vis låg internationaliseringsgrad samtidigt som internationaliseringskunnande förväntas bli allt mer strategiskt viktigt.
  • Tillväxtambitioner mätt som förväntad sysselsätt­ningstillväxt är relativt låga bland nya svenska företag.
  • I Sverige är över 80 procent av det tidiga skedets entreprenörskap möjlighetsdrivet.
  • Sverige ligger i topp bland de deltagande länderna beträffande identifiering av nya affärsmöjligheter.
  • Drygt var sjuttonde vuxen har personligen tillhan­dahållit medel för att hjälpa någon annan att starta företag i Sverige under de tre senaste åren.
  • Svenska kvinnliga experter värderar balans mellan företagande och privatliv högre medan manliga ex­perter rankar entreprenörers nöjdhet högre.
  • Kvinnliga entreprenörer har en högre grad av välbe­finnande än manliga entreprenörer.
  • Entreprenörer är lyckligare, de upplever högre grad av arbetstillfredsställelse såväl som högre arbets­motivation och har färre negativa hälsoeffekter än anställda i allmänhet.
  • Företagare i etablerade företag visar en högre grad av välbefinnande än nyblivna entreprenörer (TEA), vilket kan förklaras av att entreprenörer i tidiga fa­ser hanterar högre grad av osäkerhet och krav.
  • Sverige är det enda land i undersökningen som uppvisar en högre grad av upplevd balans mellan arbete och fritid hos entreprenörer än hos icke-entreprenörer.

 Läs hela rapporten

Stig Björne

Musikbranschen växer i Sverige

Det så kallade svenska musikundret fortsätter att visa god tillväxt. Den svenska musikmarknaden omsatte ca 7,5 miljarder kronor under 2012 (vilket är senast tillgängliga statistik) och det betyder en uppgång med ca 17 procent jämfört med 2011. Omsättningssiffran omfattar försäljning både på den inhemska marknaden och på exportmarknaden.

Stig Björne

Musikbranschens exportintäkter var 1,2 miljarder kronor och stod för drygt 15 procent av totalen och det är en viss ökning sedan tidigare.

Ser man till hur musikbranschens intäkter fördelar sig på inkomstkällor så kom mest från konserter (med mera). Intäkterna var knappt fyra miljarder kronor och stod för ungefär hälften av musikbranschens omsättning. Övriga intäkter kommer från ”Upphovrättsliga intäkter” knappt två miljarder kronor och ”intäkter från inspelad musik” stod för 1,6 miljarder.

Den genomsnittliga tillväxttakten 2010 – 2012 för upphovsrättsliga intäkter har varit 7 procent. Intäkter från inspelad musik har i genomsnitt över samma period vuxit med 6 procent, och motsvarande siffra för konsertintäkterna är 14 procent. Alla intäkter sammantaget har den genomsnittliga tillväxttakten för omsättningen i musikbranschen varit 10 procent över perioden 2010 – 2012. Intäkterna på konsertområdet har således vuxit snabbare än musikmarknaden som helhet.

Online-försäljningen är nästan dubbelt så stor som den fysiska försäljningen på den inhemska marknaden. Trenden från tidigare år håller i sig, att försäljningen av fysiska och nedladdade format minskar och strömmat ökar. 2012 utgjorde intäkter från den strömmade försäljningen 62 procent på den inhemska marknaden, medan den fysiska försäljningen stod för 32 procent och den nedladdade försäljningen för 5 procent. Det som växer är just den strömmade försäljningen av musik (läs Spotify i första hand).

Läs hela rapporten

Stig Björne

Bra svensk turismsommar enligt Tillväxtverket

Aldrig förr har så många turistat i Sverige som denna sommar, enligt Tillväxtverket. Antalet övernattningar översteg för första gången 25 miljoner stycken under sommarmånaderna (jun-aug). Och det är framför allt de utländska övernattningarna som har blivit flera.

För hela marknaden är ökningen 3,4 procent medan de utländska gästerna ökade med hela 6,6 procent. Den inhemska gästerna ökade med drygt två procent. Ökningen av utländska gäster kom sig i första hand av att fler från Tyskland, Norge och Storbritannien valde att turista i Sverige.

Liksom sommaren 2013 ökade logiintäkterna på hotell, vandrarhem och i stugbyar i nästan hela landet. Under juni-augusti steg intäkterna mest i Stockholms län med 4,1 procent till ca två miljarder kronor. Relativt sett var ökningen i Dalarna störst; plus 14,1 procent, skriver Tillväxtverket.

Övernattningarna ökade mest i stugbyar följt av hotell och vandrarhem. På hotellen steg logiintäkterna under juni-augusti med drygt 262 miljoner kronor till 5,3 miljarder kronor.

Läs mer på tillväxtverket.se/turism

Stig Björne