Ökat skatteuttag i många kommuner

En knapp tredjedel av Sveriges kommuner får ett ökat skatteuttag under 2015. Närmare bestämt 85 av 290 höjs den totalt utdebiterade kommunalskatten medan den sänks i endast tre kommuner.

Stig Björne

Riksgenomsnittet för kommunal­skatten (inklusive landstingen) ökar från 31,86 till 31,99 procent. Ser man till vem det är som höjer skatten så är det många av kommunerna som får ökad kommunalskatt på grund av att landstingen höjer skatten. Det är 64 kommuner som åker på höjd skatt på grund av detta. I ytterligare 12 kommuner höjs den primärkommunala skatten och i ytterligare nio kommuner höjs både landstings- och primärkommunala skatten.

De kommuner som får den största höjningen av skatten ligger i Västra Götaland. Högst skattehöjning blir det i Sotenäs kommun med 1 drygt procent av Trollhättan och Bengtsfors med 0,95 respektive 0,85 procentenheter.

Högst utdebiterad kommunalskatt har Dorotea kommun i Västerbotten med 34,70 procent följd av Dals-Ed (Dalsland/Västra Götaland) med 34,69 procent.

Det är fortsatt två Skånekommuner som har den lägsta kommunalskatten är kommunen Vellinge med 29,19 och Kävlinge med 29,20. Det skiljer alltså hela 5,5 kronor per hundralapp mellan kommunerna.

Skatteunderlaget har totalt sett ökat med 3,4 procent mellan taxeringsåren 2013 och 2014 (mellan taxeringsåren 2012 och 2013 var ökningen 4 procent). Bland kommunerna har ökningen av skatteunderlaget varit störst i Sundbyberg med 5,6 procent och lägst i Dorotea som har minskat med 1,1 procent. Detta avspeglar i dessa två fall kraftig befolkningsökning respektive befolkningsminskning till största delar.

Stig Björne

Den ekonomiska utvecklingen inom EU

EU-kommissionen har presenterat sin senaste prognos över den ekonomiska utvecklingen inom unionens länder. Att det har varit en skakig ekonomisk utveckling under de senaste år är ju knappast någon nyhet.

Stig Björne

Nu menar kommissionen att BNP-tillväxten kommer att öka under de närmaste åren, genom att exporten och inhemsk efterfrågan ökar.

EU-kommissionen tror att tillväxten för EMU-länderna i genomsnitt blir 0,8 procent 2014, 1,1 procent 2105 och 1,7 procent 2016. Det är alltså inte särskilt höga tillväxtsiffror, men ändock. 2013 var tillväxten negativ, -0,5 procent. Och prognosen är en sänkning jämför med prognosen från i våras. Både för 2014 och 2015 handlar det om en minskning om ca en halv procentenhet.

För hela EU väntar sig kommissionen en BNP-ökning på 1,3 procent i år, 1,5 procent nästa år och 2,0 procent 2016. Av de enskilda länderna så går det sämst för Cypern som bedöms få en negativ tillväxt, -2,8 procent och Irland går bäst med en tillväxt om 4,6 procent (efter ganska många svåra år).

Det går generellt bättre för EU-länder i östra Europa och av EU-länderna i väst har Sverige den femte högsta tillväxten på 2,0 procent i år efter Irland, Storbritannien (3,1 procent) och småländerna Luxemburg och Malta. Vad gäller arbetslösheten så tror man att den faller från strax över 10 procent till strax under 2016.

Det finns många potentiella faktorer som gör att tillväxten blir lägre än prognoserna. Bortsett från den allmänna ekonomiska utvecklingen i världen så är Ryssland/Ukraina ett stort frågetecken även fortsättningsvis. Den höga statsskuldsättningen är också bekymmersam. Måste man inte amortera någon gång?

Stig Björne

Detaljhandeln går fortsatt bra

En sektor som fortsätter gå bra (till skillnad från en hel del andra) är detaljhandeln. Under perioden september 2013 till september 2014 ökade omsättning för detaljhandeln i löpande priser ökade med hela 3,6 procent.

Dagligvaruhandeln ökade med 3,1 procent medan sällanköpsvaruhandeln ökade med 3,9 procent i löpande priser. Mätt som försäljningsvolymen ökade den med 2,8 procent i september jämfört med samma månad 2013 och av detta stor dagligvaror för 1,6 procent medan sällanköpsvaror ökade med 3,8 procent (kalenderkorrigerat).

Bakom statistiken står HUI Research och de pekar på att detaljhandelsförsäljningen visade ”en god tillväxt” i september och ökade med 3,6 procent i löpande priser jämfört med samma period föregående år. Flera delbranscher inom sällanköpsvaruhandeln visade en stark utveckling i september inte minst möbler/heminredning, apoteksvaror som elektronikvaror. Andra delbranscher hade det däremot tuffare i det milda höstvädret, inte minst modehandeln och sporthandeln. HUI:s prognos för 2014 om tre procent ligger kvar.

Stig Björne

Fortsatt ”deflation”

Inflationstakten i den svenska ekonomin sjunker, i september var den -0,4 procent (måttet är förändring av KPI) vilket är en minskning från augusti då den var -0,2 procent. Under motsvarande period förra året steg KPI med 0,4 procent.

Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,3 procent i september. På årsbasis så var det minskade räntekostnader och sänkta elpriser som bidrog mest till nedgången. Motverkande faktorer var bland annat höjda hyror. Om man rensar inflationssiffror för påverkan av räntesänkningar var måttet KIPF (KPI med fast ränta) 0,3 procent vilket också är en nedgång från föregående månad. Från augusti till september 2014 steg KPIF med 0,2 procent. Under samma period förra året steg KPIF med 0,4 procent. Ökningstakten har alltså sjunkit.

Enligt Dagens Industri – som talat med olika banker – så förväntar man sig en ytterligare räntesänkning vid Riksbankens kommande möte om ca två veckor. Bland annat tror Swedbank och SEB att räntan sänks till 0,05 procent. Det vore historiskt låg ränta. Det lär visa sig om två veckor.

Man kan dock undra när Riksbankens sänkningar generellt får genomslag i bankernas utlåningsräntor. Annars blir ju Riksbankens sänkningar tämligen verkningslösa.

Stig Björne

Stark utveckling av konsumtionen

De svenska hushållens konsumtion steg med 2,6 procent under juni 2014 jämfört med juni 2013. Från  maj till juni ökade hushållskonsumtionen  (rensat för säsongsvariationer) med en halv procent. För tremånadersperioden april-juni ökade konsumtionen med 1,2 procent, säsongrensat, jämfört med perioden januari-mars.

Stig Björne

Sett på ett års sikt var den branschgrupp där konsumtionen ökat mest möbler, inredningsartiklar och hushållsartiklar som hade en uppgång på nästan tio procent. Även handeln med personbilar gav ett starkt bidrag till uppgången i konsumtionen med 0,4. Sett till tremånadersperioden april-juni 2014 jämfört med april-juni 2013 ökade konsumtionsvolymen med 3,4 procent – en inte obetydlig ökning givet att tillväxten och inflationen är låg. Priserna, enligt konsumtionsdeflatorn, ökade med 0,5 procent i juni 2014 jämfört med juni föregående år.

Stig Björne

Varuexporten – Bättre handelsnetto

Den svenska handeln med utlandet gav i juni ett större överskott än förra året. Varuexporten var värd 95,6 miljarder kronor i juni och varuimporten 90,4 miljarder vilket totalt sett ger ett netto på 5,2 miljarder juni 2014 att jämföra med juni 2013 då överskottet var 3,9 miljarder.

Stig Björne

Varuexporten har ökat i värde med sju procent och varuimporten sex procent. Överskottet kommer från den svenska handeln med länder utanför EU – där har Sverige ett överskott om hela 13 miljarder. Ser man till handeln med övriga EU är underskottet nästan åtta miljarder.

Tittar man ackumulerat på utrikeshandeln under de första sex månaderna har värdet för varuexporten ökat med 2 procent och varuimporten med 4 procent. Exportvärdet för perioden var 560 miljarder importvärdet till 540 miljarder vilket ger ett överskott och ca 23 miljarder kronor.

Stig Björne

Stig Björne: Ökad hushållskonsumtion

Att de svenska hushållens konsumtion blir allt viktigare för svensk ekonomi blir allt tydligare. I en genomgång av SCB tidigare pekade man på att hushållens konsumtion stod för runt 70 procent av den svenska tillväxten för närvarande.

Stig Björne

Det blir extra viktigt då exporten har utvecklat sig svagt. Statistiken är också en viktig konjunkturindikator då hushållskonsumtionen står för cirka 47 procent av den totala bruttonationalprodukten (BNP).

Under våren fortsätter konsumtionen att öka – under maj med 0,1 procent (säsongsrensat). För perioden mars till maj ökade konsumtionen med 1,7 procent, säsongrensat, jämfört med perioden december-februari. Tittar man ett år tillbaka har hushållens konsumtion ökat med 3,3 procent.

Den konsumtionsgrupp med starkast utveckling var övriga varor och tjänster, där ökningen var nästan 10 procent. Personbilshandeln och restaurangtjänster gav ett starkt bidrag till uppgången i konsumtionen med 0,4 procentenheter respektive 0,3 procentenheter. För perioden mars-maj 2014 jämfört med samma period föregående år ökade konsumtionsvolymen med 3,5 procent.

Stig Björne

Riksbankens prognos

Riksbanken pekar på att den nu låga räntan bidrar till högre efterfrågan i hela ekonomin då ”pengar blir billigare” och detta leder till att inflationen stiger.

Stig Björne

Man bedömer att räntan leder till högre inflation och att inflationsförväntningarna förblir förankrade runt 2 procent genom att man sänder en tydlig signal om hur penningpolitiken kommer att se ut den närmaste tiden. KPIF-inflationen (KPI rensat för ränteförändringar) bedöms nå 2 procent i början av 2016. Man tror att det inte förrän i slutet av 2015 kommer vara nödvändigt att höja reporäntan. I slutet av 2017 väntas reporäntan uppgå till drygt 2 procent. Man pekar på att detta i ett historiskt perspektiv är en låg ränta.

Ett problem som Riksbanken ser – och som man nu mer eller mindre – överlämnar till Regeringen är den höga skuldsättningen i Sverige. Att sänka räntan lär i sig knappast bidra till att minska den heller. Riksbanken säger att; ”Med en ännu lägre ränta förstärks denna utveckling, vilket ökar riskerna för att ekonomin utvecklas på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Med en låg ränta länge brådskar det för andra politikområden att hantera riskerna med hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden.  Det man egentligen säger är att någon måste göra något och det snabbt. Hade det inte varit valår hade det säkert gått fortare med åtgärder. Vem törs röra ränteavdragen 2014?

Stig Björne

Stig Björne: ökad omsättning i detaljhandeln

Under april månad ökade omsättningen i detaljhandeln med hela 6,8 procent mätt från april förra året (löpande priser).

Stig Björne

Av denna ökning stod sällanköp för 5,6 procent och dagligvaror för hela 8,1 procent (påsk i april i år och mars förra året). Försäljningen mätt som volym ökade med 5,7 procent i april och där stod dagligvaror för en ökning med 2,0 procent medan sällanköp ökade med 9,6 procent.

HUI Research som delvis står bakom undersökningen säger i en kommentar att den positiva trenden från första kvartalet håller i sig och resultatet för april är det starkaste under en enskild månad på fyra år.

Även i april spelar påskens kalenderplacering en stor roll för framförallt dagligvaruhandelns utveckling men även med hänsyn tagen till kalendern och prisutveckling visar branschen upp positiva tillväxttal.

Sällanköp som till viss del får en negativ kalendereffekt på grund av påsken och som hade en stark försäljningsmånad under mars, fortsätter även i april med en stark tillväxt.

Detaljhandelns utveckling hittills i år ligger något över HUIs helårsprognos för 2014 som uppgår till tre procents tillväxt.

Med Total detaljhandel avses branscherna 47 exkl. 47.3 och Dagligvaruhandeln avses här SNI 47.11 och 47.2 och med Sällanköpsvaruhandeln avses här SNI 47.19 + 47.4-47.7.

Stig Björn

Fortsatt ökning av detaljhandeln

Omsättningen i detaljhandeln ökade under mars med 1,5 procent i löpande priser i jämförelse med samma månad förra året. Dagligvaruhandeln backade med drygt 5 procent och sällanköp ökade med drygt 8.

Stig Björne

Anledningen till den stora skillnaden för dagligvaror är att påsken inföll i mars 2013 och i april 2014. Mätt som försäljningsvolym var ökningen väsentligt större och uppgick drygt 5 procent i samma jämförelse. Av ökningen stod dagligvaruhandeln för 0,6 procent medan sällanköpshandeln ökade med 8,6 procent (volymsiffrorna är kalenderkorrigerat).

HUI Research pekar på att ökningen i mars är något mindre än januari och februari. Vidare menar man att sällanköpshandeln ökning med hela 8,4 procent i mars är mycket betydande. Kläd- och skohandeln, samt järn och bygg, hade en starkt negativ utveckling motsvarande månad i fjol, men tar igen det med råge i år. Även de mer kapitaltunga branscherna (elektronik, tv, dator) fortsätter att utvecklas starkt. HUI bedömer att detaljhandelns utveckling för helåret 2014 spås landa på en tillväxt om 3 procent för den totala detaljhandeln.

Stig Björne

Riksbankens prognoser

I samband med att Riksbanken publicerar sitt räntebeslut så presenterar man också den senaste prognosen över utvecklingen på arbetsmarknaden, BNP och inflationen mätt som KPI.

Stig Björne

Noterbart är att man bedömer arbetslösheten falla relativt kraftigt, från dagens höga 8 procent till 6,7 procent i genomsnitt under 2016. Man prognostiserar också att KPI (inflationen) kommer då ha stigit till 3,2 procent och KPIF (samma mått minus förändringar av räntan) till 2 procent. BNP bedöms öka relativt kraftigt under prognosperioden 2,7 procent 2014, 3,2 procent 2015 och 2,8 procent 2016. Summa summarum tror man alltså på ett par år av en riktigt positiv utveckling.

Sammantaget får man säga att det ser ganska bra ut.

Stig Björne 

Ökad handel i december 2013

Svensk detaljhandel ökade försäljningen (mätt i volym) med 1,8 procent under den viktiga handelsmånaden december (jämfört med december 2012). Noterbart är att det endast var sällanköpshandeln som ökade – 3,4 procent – medan dagligvaruhandel minskade volymen marginellt (kalenderkorrigerat).

Stig Björne

I löpande priser ökade detaljhandeln något mer – 2,1 procent för samma jämförelseperiod. Dagligvaror ökade med 0,9 procent och sällanköp ökade med 3,0 procent. Anmärkningsvärt är emellertid att försäljningsvolym minskade med 0,8 procent mellan november och december förra året. Under den senaste tremånadersperioden (oktober-december) ökade försäljningsvolymen med 0,8 procent, jämfört med närmast föregående tremånadersperiod (juli-september).

Båda dessa uppgifter är kalenderkorrigerade och säsongrensade.

HUI som står för analyserna kring detaljhandeln pekar på att försäljningen i detaljhandeln under december slog rekord 2013. Förrförra årets decemberhandel var första gången på sjutton år som det inte blev ett försäljningsrekord i december.

Detaljhandeln omsatte för första gången mer än 66 miljarder kronor i december. Helåret 2013 inleddes med svag handel men det blev allt bättre ju längre året gick och tillväxt slutade på 1,9 procent. Detta är i nivå med utvecklingen under 2012 där vi såg ett omvänt scenario, med en stark start och ett svagt avslut.

För 2014 ser HUI positiva utsikter – bättre än resultatet för tillväxten 2013. Man pekar på ett fortsatt stärkt konsumentförtroende, valår, löneökningar och en låg ränta som tillsammans ger bra incitament. HUI:s prognos för detaljhandeln 2014 är en ökning med hela 3,0 procent.

Stig Björne

PMI (inköpschefsindex)

Swedbanks/Silfs har presenterat sitt senaste PMI (Inköpschefsindex) som avser december 2013. Index över 50 indikerar tillväxt inom industrin. Under 50 innebär en nedgång.

Stig Björne

Under december föll PMI totalt sett med 3,8 indexenheter till 52,2. Trots att de flesta delindex sjönk ligger alla delindex, förutom index för sysselsättningen över 50, alltså på tillväxt.

Delindex för sysselsättning föll tillbaka till 48,2 i december vilket indikerar en fortsatt dämpad syn på förändringen av sysselsättningen i industrin. Enligt Swedbank pekar det låga indexet för sysselsättningen att industriföretagen prioriterar en förbättrad produktivitet före att anställa.

Index för produktionsplanerna ökade till 62,2 från 59,9 i november. Att delindex för både produktion och orderingång har befunnits i tillväxtzonen sedan början av året bidrar sannolikt till företagens ljusa produktionsplaner för det närmaste halvåret. Detta bådar ju gott inför produktionsutvecklingen inom industrin 2014.

Pristrycket i producentledet är fortsatt lågt även om index steg till 53,3 vilket är den högsta nivån sedan mars 2012. Delindex för leverantörernas rå- och insatsvarupriser har gradvis stigit under 2013 och en notering över 50-strecket kan vara en indikation på att denna sjunkande trenden för rå- och insatsvarupriser är på väg att ”bottna ur”.

Stig Björne

Sveriges BNP per capita på sjunde plats i Europa

I jämförelse med övriga länder så ligger BNP per capita för Sverige på sjunde plats i Europa (uttryckt i köpkraftsparitetsstandard). Luxemburg har högst BNP per capita med 163 procent över genomsnittet, följt av Norge och Schweiz. Köpkraftspariteter, eller PPP (Purchasing Power Parity) syftar till att mäta prisskillnaden på jämförbara varor och tjänster mellan länder.

Stig Björne

BNP per capita mellan länderna spänner från 163 procent över till 53 procent under genomsnittet för de 28 EU-länderna. Luxemburg är det land som toppar listan med absolut högst per capita i Europa. En förklaring till Luxemburgs höga resultat är den höga andelen utrikesinvånare som bidrar till BNP per capita men inte är inräknade i befolkningsstatistiken. Lägst BNP inom EU-länderna har Bulgarien och Rumänien med nivåer på hälften av genomsnittet för EU-länderna.

Måttet BNP per capita är det vanligaste när man ska jämföra ”rikedomen” för ett land. Det är dock tämligen trubbigt om man är intresserad av hur mycket resurser som ett hushåll i ett land har. Så för en mer relevant jämförelse är när man använder köpkraftspariteter.

Luxemburg ligger här på närmare 40 procent över och Bulgarien och Rumänien på runt 50 procent under genomsnittet för EU-länderna. Sverige ligger 17 procent över genomsnittet och väldigt nära Finlands nivå. Även vid denna jämförelse så kan man ibland under över resultatet. Men det finns nog inget mått som ger en ”exakt” jämförelse. Nedan BNP per capita och ”Hushållens faktiska individuella konsumtion” (köpkraftsparitet).

Källa: Eurostat och SCB

Stig Björne